På den här sidan har vi samlat ett antal vanliga frågor och svar på dessa:

Är det inte strunt samma om vi har sommartid eller normaltid?

Verkligen inte. Det råder visserligen stort samförstånd med att avveckla tidsomställningen två gånger per år men effekten av tidsomställningen är förhållandevis liten. Det är visserligen sant att det finns en liten ökning i förekomsten av hjärtinfarkter och trafikolyckor när vi ställer om klockorna på våren men faktum är att den ökade risken till viss del uppvägs av motsvarande förbättrad situation vid höstens tidsomställning då vi istället får sova lite längre. Den stora negativa effekten är att leva med fel tid i förhållande till solen. Och skillnaden är gigantisk. Uppåt tusen gånger fler svenskar skulle dö av permanent sommartid än vad som dör av själva omställningen! Att permanenta sommartiden är därför ett avsevärt mycket sämre alternativ än att behålla nuvarande ordning – och bägge är sämre än att ha ständig normaltid.

Vi har ju redan bestämt att vi skall sluta med omställningen, var inte det det viktigaste?

Nej, omställningen orsakar visserligen ett antal dödsfall varje år och leder till besvär och rubbningar i dygnsrytmen för ett stort antal människor så det är bra att vi slutar med det. Men att välja permanent sommartid vore ett mycket större hälsoproblem än tidsomställningen någonsin varit. Studier visar att antalet hjärtinfarkter ökar med 24% den första veckodagen efter tidsomställningen på våren. Det innebär med det genomsnittliga antalet svenskar som dör i hjärtinfarkt en ökning med fyra personer den dagen. Men samma studie visar även att risken minskar med 21% den första veckodagen efter omställningen på hösten då människor får sova en timme extra. Som visas på andra ställen på den här webbplatsen så skulle ett permanentande av sommartiden leda till tusentals dödsfall årligen, enbart i cancerrelaterade sjukdomar.

Borde vi inte anpassa oss till kringliggande länder?

Det är klart att det inte är en nackdel om vi har samma tid som våra grannländer men det vore ett stort misstag att låta det få diktera valet i stället för att utgå från vad som är bäst för dem som bor i Sverige. Oavsett hur man gör indelningen så måste tidszonsgränserna hamna någonstans och Sverige är synnerligen väl lämpat för tidszonen CET då vi bor i ett långsmalt land som nästan helt och hållet ligger innanför tidszonen.

Har man provat ständig sommartid tidigare?

Ja, det har man och med mycket dåligt resultat. Ryssland införde permanent sommartid 2011, mycket baserat på att dåvarande presidenten Medvedev trodde att det var vad folket ville och mätningar visade mycket riktigt på ett stöd för sommartid på över 70%. Det var dock innan folket fick uppleva effekterna av sommartiden för det dröjde inte länge innan stödet för sommartiden fullständigt försvann och sedan 2014 har Ryssland istället permanent normaltid. Ett annat exempel är Spanien som lever med vad som i praktiken är permanent sommartid sedan 1930-talet men där finns det önskan att byta till GMT som tidszon vilket vore mer lämpligt med tanke på landets geografiska läge. Mycket av det som brukar förknippas med Spanien vad gäller sena vanor är i själva verket en anpassning till soltiden. Tittar man på klockan så börjar barnen sent i skolan och barnprogrammen håller på till midnatt men mäter man i soltid så är de inte senare än andra europeiska länder.

Får vi inte mer sol med sommartid?

Det må vara delvis sant vad gäller den nuvarande situationen där vi växlar tid två gånger per år. Men om vi permanentar sommartiden genom att anamma östeuropeisk tid så kommer vårt sociala dygn över tid att anpassa sig till solen, precis på samma sätt som skett i Spanien och stora delar av Kina. Faktum är att vi har lika mycket soltid per dygn oavsett vad vi väljer för siffror på klockan. Vill man ha mer sol efter jobbet så bör man snarare verka för kortare arbetsdag eller, om arbetsplatsen och ens liv i övrigt så tillåter, att helt enkelt börja dagen tidigare på sommaren. Det är ju trots allt vad vi gör redan idag.

Skiljer sig valet av tidszon mellan länderna?

Ja, så är det. Ju längre söderut man kommer desto mindre blir variationen mellan soluppgång och solnedgång sett över året. På svenska breddgrader så har vi som vi vet jättestora variationer där solen i delar av landet aldrig går upp på vintern men å andra sidan aldrig går ner på sommaren. Därför finns för Sverige starka skäl att välja normaltid som kanske inte är lika uppenbara för länder söder om oss. Av den anledningen är det extra viktigt för oss att nu argumentera för att våra södra grannländer också skall välja normaltid eftersom slutresultatet annars kan bli att vi om ett antal år exempelvis hamnar i en annan tidszon än Tyskland vilket skulle inverka negativt på den internationella handeln och därmed vår förmåga att upprätthålla den svenska välfärden.

Vore det inte bättre med permanent sommartid för att barnen då skulle röra sig mer?

Denna möjlighet lyfts ofta fram av politiker som ett argument för att permanenta sommartiden. Tyvärr missar den typen av argumentation det större perspektivet. Ja, det har visat sig i studier i ett antal länder att barnen i vissa länder rör sig aningen mer men skillnaden är endast i genomsnitt lite under två minuter per dag och den folkhälsomässiga effekten av det är inte kvantifierad. I stället spekuleras där att de som rör sig mer är de som faktiskt redan för ett aktivt liv vilket gör att även denna lilla effekt missar dem som verkligen behöver det. För att erhålla denna lilla effekt så krävs dessutom att vi bibehåller det nuvarande sociala dygnet (att skolan börjar klockan 08.00 etc) men vi vet redan från andra länder att vi människor anpassar oss efter solen vilket gör att vi inte skulle få en timme ”extra” på eftermiddagen om vi flyttade fram klockan. Och om vi inte skjuter på dygnet i motsvarande grad så leder permanent sommartid till tusentals onödiga cancerfall årligen. Den samhällsekonomiska kostnaden för vården av dessa patienter rör sig om miljarder kronor årligen och dessutom omätbara personliga förluster. Vi anser att det är bättre att använda det ekonomiska utrymmet till att skapa fler möjligheter för både ungdomar och vuxna att idrotta och är övertygade att den effekten skulle vara vida större. På så sätt får vi bättre folkhälsa och samtidigt färre allvarliga sjukdomar och onödiga dödsfall.

Källor:

Dela den här sidan
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Share on LinkedIn
Linkedin
Email this to someone
email